Unescon Maailman muisti -ohjelma pyrkii suojelemaan maailman arkisto- ja kirjastoperintöä, parantamaan sen saavutettavuutta sekä lisäämään tietoisuutta tämän perinnön olemassaolosta ja merkityksestä.
Suomen kansallinen komitea vastaa ohjelman kokonaisvaltaisesta toteuttamisesta Suomessa. Komitea on valinnut uudet kohteet Unescon kansalliseen Maailman muisti -rekisteriin. Rekisterissä on nyt yhteensä 11 kohdetta.
Unescon kansalliseen Maailman muisti –rekisteriin valitut kohteet:
Albert Edelfelts arkivmaterial i Svenska litteratursällskapets arkiv, Nationalbibliotekets handskriftssamling samt i Nationalgalleriets arkivsamlingar; Svenska litteratursällskapet i Finland
Albert Edelfelt (1854–1905) var en bildkonstnär, vars nationella och internationella framgångar banade väg för en guldålder bland finländska konstnärer i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Hans studier i Antwerpen och Paris, samt hans fortsatta verksamhet i den franska huvudstaden och på andra håll i Europa gav honom ett nätverk, som utöver finländare och skandinaver bestod av samtidens europeiska och amerikanska konstnärskretsar och de politiska och samhälleliga aktörer som kom i kontakt med dessa kretsar. Tack vare sin ställning och sina kontakter kunde han också verka för Finlands intressen under tiden av ryskt styre kring sekelskiftet 1900. Albert Edelfelts bevarade korrespondens ger en inblick i ett betydande konstnärskap, men också i den samtida nationella och internationella kulturscenen, samhället och politiken.
Svenska litteratursällskapet i Finland utger i samarbete med Finlands Nationalgalleri sedan 2014 den digitala brev- och konstutgåvan Albert Edelfelts brev (edelfelt.fi). Utgåvan är fritt tillgänglig enligt principen för open access. I utgåvan kommer alla brev från Albert Edelfelt till modern Alexandra Edelfelt att ingå. Utvalda delar av brevsamlingen har tidigare utkommit på svenska och finska, däremot aldrig i sin helhet. De 1 310 breven (ca 7 000 brevsidor) som omspänner Edelfelts hela vuxna liv finns tillgängliga i faksimil i utgåvan och på Finna (finna.fi). I utgåvan har innehållet länkats till bilder och information om Edelfelts konst, samt personer, platser och ämnesord. Forskare och intresserade kan med hjälp av dessa länkningar lätt hitta den information breven har att ge om ett specifikt konstverk, en person, plats eller ämne. Webbutgåvan Albert Edelfelts brev tilldelades år 2016 Statens pris för informationsspridning.
Ytterligare information:
[email protected]; 040 168 8088, Svenska litteratursällskapet i Finland
[email protected], 040 136 7929, Kansallisgalleria
[email protected], 050 311 9260, Kansalliskirjasto
C. L. Engelin kirje- ja piirustuskokoelma; Helsingin kaupungin arkisto
Helsingin kaupungin Saksasta vuonna 1938 hankkima arkkitehti Carl Ludvig Engelin kirjekokoelma on ainutlaatuinen katsaus suomalaisen arkkitehtuurin historiaan. Vuodet 1813– 1840 kattava kokoelma koostuu Engelin opiskeluaikaiselle ystävälle Carl Herrlichille ja sisarenpoika Eduard Jacobille Saksaan lähettämistä kirjeistä. Kokoelma antaa mahdollisuuden tutustua Engelin luomisprosessiin ja arkipäivän haasteisiin. Arkkitehtinä Engel sovelsi mestarillisesti aikakauden tiukkoja klassisia ihanteita, mutta oli myös hyvin kiinnostunut rakentamisen teknisestä kehittämisestä. Engelin kirjeet ovat korvaamaton lähde rakennushistoriamme tutkimukseen.
Kokoelman kautta pääsee tutustumaan myös laajemmin ajan henkeen, kulttuuriin ja yhteiskunnallisiin ilmiöihin. Kirjeet ovat lähes ainoa lähde Engelin yksityiselämään ja luonteeseen. Engelin ulkomaalaisena tekemät havainnot Suomesta, ja ennen kaikkea kosmopoliittisesta ja monikielisestä Helsingistä, tarjoavat arvokkaan välähdyksen kulttuuriperintömme juuriin.
Carl Ludvig Engel (1778 – 1840) nimitettiin Helsingin uudelleenrakennustoimikunnan arkkitehdiksi vuonna 1816. Vuodesta 1824 alkaen hän toimi Suomen suuriruhtinaskunnan ylimpänä julkisista rakennuksista vastaavana virkamiehenä. Engel vaikutti Suomen arkkitehtuurin kehitykseen ja rakennuskantamme syntyyn ehkä enemmän kuin kukaan muu yksittäinen suomalainen arkkitehti. Hänen työnsä jälki näkyy koko Suomen asemakaavoissa ja rakennustaiteessa ainutlaatuisella tavalla. Klassisismista tuli Suomen rakennustaiteeseen olennainen tunnuspiirre. Hänen suunnittelemiaan rakennuksia kohosi Suomeen Ahvenanmaalta Mikkeliin ja Helsingistä Tornioon saakka.
Engel suunnitteli Helsingin uuden monumentaalikeskustan julkiset rakennukset, muun muassa Tuomiokirkon, Senaatintalon ja Yliopiston päärakennuksen kirjastoineen Senaatintorin ympärillä. Näiden keskeisten rakennusten suunnittelu oli eittämättä Engelin suurin saavutus. Uuden kaupungin luominen tyhjästä oli hanke, joka mahdollisti Engelin luovuuden ja poikkeuksellisten taiteellisten kykyjen hyödyntämisen. Hänen omakätisesti piirtämiensä rakennusten lisäksi Engel vastasi koko maan rakennustoiminnan ja asemakaavoituksen valvonnasta ja arkkitehtien koulutuksesta. Näin hän saattoi ulottaa syvän vaikutuksensa koko maan rakennustaiteeseen ja jättää pysyvän perinnön tuleville arkkitehtipolville.
Lisätietoja:
[email protected], 050 372 1002
Gadolinska biblioteket; Åbo Akademis bibliotek
Det Gadolinska biblioteket har varit den världskände kemistens, professor Johan Gadolins (1760-1852) privatbibliotek. Ett flertal av böckerna i samlingen tillhörde på sin tid hans far, professorn och biskopen Jacob Gadolin (1719-1802) och dennes svärfar professorn och biskopen Johan Browallius’ (1707-1755), vilka bägge var bemärkta vetenskapsmän och politiker. Samlingen omfattar ca 3 400 verk, till stor del inbundna i samtida pergament- och skinnband. I samlingen finns både vetenskaplig litteratur och mera praktisk litteratur. En stor del av samlingen består av äldre naturvetenskapliga verk, typiska för upplysningstiden. Senare verk har klar anknytning till professorernas forskning eller personliga intressen. Verken finns förtecknade i en handskriven katalog, utarbetad av Johan Gadolin och är katalogiserade i bibliotekets online katalog.
Samlingen är på många sätt unik då den undgick förstörelse i Åbo brand 1827 och är mycket speciell då den omfattar tre professorsgenerationers förvärv. Samlingen bidrar till kunskapen om verksamheten vid Kgl. Åbo Akademi och ger insikter i intellektuella strävanden i Åbo under tiden före Åbo brand. Den återspeglar ett intressant tidsspann i Finlands historia – det tidigmoderna samhällets övergång till industrialism i en fosterländsk och nationsbyggande tidsanda och har som helhet stor betydelse för forskningen i den tidigmoderna transnationella kunskapscirkulationen. Samlingen uppvisar en anslående diversitet vad gäller verkens materialitet. Dedikationer och marginalia berättar om samtidens forskarnätverk och ger inblickar i hur vetenskap bedrevs under 1700-talet och i början av 1800-talet. Samlingen kan således tjäna olika typ av forskning men även användas i pedagogiska sammanhang.
Ytterligare information:
[email protected], 050 409 6651
Tähtikokoelma; Suomalaisen Kirjallisuuden Seura
Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran (perustettu vuonna 1831) Tähtikokoelman merkitys suomalaisen identiteetin, suomen kielen sekä suomenkielisen kirjallisuuden rakentumisessa 1800-luvulta lähtien on ratkaiseva. Pääosan Tähtikokoelmasta muodostavat kansallisuusaatteen ja romantiikan innoittamien oppineiden keräämät kalevalaisen runouden ja muun kansanperinteen aineistot.
Tähtikokoelma sisältää Suomen vanhimpia kansanperinteen käsikirjoituksia, ja niitä säilytetään SKS:n arkistossa. Aineisto on kalevalaista runoa, ja joukossa on myös muita perinteenlajeja, kuten sananparsia, arvoituksia sekä ensimmäiset suomalaiset satukokoelmat. Kokoelma muodostuu 107 kerääjän aineistosta, ja se sisältää yhteensä lähes 25 000 sivua. Käsikirjoitukset on sidottu 285 sidokseksi. Kokoelman aineistot ovat pääosin 1700-luvulta 1880-luvulle. Vanhin käsikirjoitus on piispa Henrikin surmavirsi.
SKS on julkaissut Tähtikokoelman aineistoja muun muassa Suomen kansalliseepoksessa Kalevalassa (1835, 1849), lyyrisiä lauluja sisältävässä Kalevalan sisarkokoelmassa Kanteletaressa (1840) sekä kalevalaisen runouden kokonaisjulkaisussa Suomen Kansan Vanhat Runot (1908–1948, 1995).
Tähtikokoelman kerääjistä tunnetuin on Elias Lönnrot, Kalevalan ja Kantelettaren toimittaja ja suomen kirjakielen kehittäjä. Lönnrotia edeltäneitä kerääjiä ovat esimerkiksi Zacharias Topelius vanhempi, Abraham Poppius, Adolf Ivar Arwidsson, C. A. Gottlund ja Reinhold von Becker. Lönnrotin jälkeen kymmenet kerääjät etsivät "täydennyksiä" Kalevalaan. Näitä kerääjiä olivat muun muassa M. A. Castrén, D. E. D. Europaeus, H. A. Reinholm ja August Ahlqvist. Kokoelmaan on liitetty myös tuntemattomampien ihmisten, ns. kansankirjoittajien, kuten Henrik Laitisen, Pietari Mansikan ja Antti Puhakan perinnekokoelmia. Tähtikokoelman loppuvaiheen aineistoja 1870-luvulla leimaa kansanperinteen keruun tieteellistyminen. Aikakauden kerääjistä mainittakoon Aksel August Borenius (Lähteenkorva), Aksel Berner ja Arvid Genetz (Jännes). Keruutoiminnan kehittyminen ja aineistojen tutkimus johtivat 1870-luvulta lähtien aineiston määrän voimakkaaseen lisääntymiseen. Myös vanhan aineiston nimeäminen Tähtikokoelmaksi liittyy tähän: kansanrunouskokoelman ensimmäisen arkistoluettelon laatija Matti Pennanen törmäsi vuonna 1903 luetteloa laatiessaan aineiston valtavaan määrään, ja hän joutui jättämään vanhimpien kokoelmien järjestämisen tuleville tekijöille. Pennanen merkitsi järjestämättömät kokoelmat luetteloonsa asteriskilla: "Lähettäjän nimen eteen merkityllä tähdellä * ne on erotettu muista." Sittemmin sana "tähti" on tullut merkitsemään perinnekokoelman vanhinta ja arvokkainta osaa.
Lisätietoja:
[email protected], 040 581 7980
Vasa svenska lyceums bibliotek med Oskar Ranckens samling; Tritonia
Vasa svenska lyceums bibliotek med Oskar Ranckens samling ger en bild av boklig kultur och bildning i Österbotten under fyra århundraden. Samlingen är ett kulturhistoriskt viktigt arv som ett exempel på sin tids vetenskapliga bibliotek. Samlingen omfattar två separata samlingar: skolans bibliotek och rektor Oskar Ranckens privatbibliotek. Vasa svenska lyceums bibliotek och Ranckens samlings ägs av Åbo Akademi och bevaras som en specialsamling vid Vetenskapsbiblioteket Tritonia i Vasa.
Skolbiblioteket omfattar 700 hyllmeter och består av böcker från följande skolors bibliotek:
Särskilt Wasa gymnasiums bibliotek tillkom som en angelägenhet för hela Österbotten genom insamlingar och donationer från ståndspersoner och prästerskap. I Vasa brand 1852 förstördes majoriteten av gymnasiets 7000 verk, men 1015 verk finns bevarade. Hela regionen slöt upp efter branden och ett nytt skolbibliotek tog form genom ytterligare donationer.
Lyceibiblioteket innehåller värdefull litteratur inom olika ämnesområden, med tyngdpunkt på klassiska språk och teologi. De äldsta böckerna är från 1500-talets början och i samlingen finns många rariteter och unika äldre vetenskapliga och teologiska verk i originalutgåvor. Samlingen innehåller inhemskt tryck av Finlands första boktryckare Peder Wald och de i Vasa verksamma boktryckarna Londicer. Böcker tryckta av berömda boktryckare som Aldus Manutius, Plantin och Elzevier ingår. I biblioteket finns 80 titlar som härstammar från Läse-Bibliotheket i Wasa (1794-1845), vilket räknas som Finlands första allmänna bibliotek. Därtill ingår dissertationer från akademin i Åbo, tidningsårgångar och tidskrifter samt olika typer av småtryck
Rektor Oskar Ranckens (1824-1895) privatbibliotek utgör en egen samling. Rancken-samlingen innehåller bokrariteter, manuskript, avhandlingar och småtryck. En handskriftssamling med släkten Ranckens korrespondens samt insamlad finlandssvensk folklore finns bevarad och registrerad.
De äldsta böckerna är utförligt katalogiserade i Finna och sökbara i den nationella samkatalogen Melinda.
Ytterligare information:
[email protected], 029 449 8223
© Koodiviidakko Oy - Y-tunnus 1939962-1